Riddarkorset

vonWrede
Inlägg: 479
Blev medlem: tis dec 14, 2010 8:45 pm
Kontakt:

Riddarkorset

Inlägg av vonWrede »

Som bekant kunde den som förärats en utmärkelse köpa fler exemplar i privathandeln. Även högre utmärkelser, faktiskt. Ibland skall det ha krävts uppvisande av urkunden men ofta räckte det nog med att kunden bar uniform.

Den 28 oktober 1941 utgick dock en skrivelse från Presidialkansliets chef med följande lydelse:

"Jag har förbjudit försäljning av järnkorsets riddarkors såväl som eklöv och eklöv med svärd till riddarkorset vid offentliga försäljningsställen. Tillverkarna är införstådda. Jag vore tacksam om ni (med "ni" menas väl de affärer som sålde utmärkelser till allmänheten, min anm.) på lämpligt sätt informerar riddarkorsbärarna om förbudet samt att för den händelse ett riddarkors förkommer eller skadas ett ersättningskors skall rekvireras från Presidialkansliet".

Då frågar man sig vad som var anledningen till denna dramatiska inskränkning och varför just vid detta tillfälle. En förklaring kan vara att möjligheten att köpa ett riddarkors i handeln vid ett tillfälle missbrukades på ett uppseendeväckande sätt som jag skriver om på annan plats. Paul Preuss har en helt annan förklaring som ingår i ett längre inlägg i en samlartidning från år 1975.

Han var före 1945 verksam hos ordenstillverkaren Steinhauer & Lück i Lüdenscheid samt ordförande i LDO:s tekniska kommitté så hans åsikter har ju en viss tyngd;

"...Riddarkorset som avbildas är absolut inte utgivet under kriget. Det kan heller inte vara köpt som "andraexemplar" i någon ordensaffär. (Diskussionen gällde ett riddarkors med kärna av koppar, som skall ha köpts som andraexemplar under sista krigsåret, min anm.). Under kriget levererades riddarkors endast av tre firmor.

I slutet av kriget fick järnkorsets riddarkors inte längre levereras till privathandeln och det berodde på följande: De flesta ordensaffärer hade skaffat ett riddarkors för att ha som dekoration i skyltfönstret och dessa "skyltfönsterexemplar" användes sedan till så många olika ändamål att Presidialkansliet bestämde att riddarkorsbärare som förlorat sina kors skulle rekvirera ersättningskors från Presidialkansliet i stället för att köpa dem i privathandeln...

Ta inte fasta på nummer som har ett "L" framför. Dessa utmärkelser är aldrig originalutmärkelsen som blivit förlänad, utan det rör sig om utmärkelser som köpts i handeln som andraexemplar, och som kontrollerats av Leistungsgemeinschaft deutscher Ordenshersteller.

Originalutmärkelsen, (härmed menas det förlänade exemplaret, min anm.) levererades i ett etui med ett omslag av papp, försett med tillverkarens namn i klartext. Först under den andra hälften av kriget beslöt sig Presidialkansliet för att sammanställa en tillverkarlista och ge varje tillverkare ett nummer. Detta nummer angavs sedan på korsen.

...Jag råder er att hålla utkik efter riddarkors med denna märkning (gäller en diskussion om ett riddarkors märkt "2" min anm.) eftersom det var den firman som levererade de första riddarkorsen och som hade nr 2 på Presidialkansliets lista."

I detta inlägg finns ju flera intressanta uppgifter. Endast tre firmor skall ha levererat riddarkors, men det måste väl vara ett minnesfel eftersom det finns äkta riddarkors med fler än tre olika tillverkarmärkningar. Även om man antar att han menar förlänade exemplar och räknar bort de L-märkta blir det fler än tre...Det finns väl en liten möjlighet att endast tre firmor levererade riddarkorsen men att korsen tillverkades av underleverantörer som anbringade sina egna nummer på produkterna...

En annan intressant uppgift är att presidialkansliets lista skall ha sammanställts under den andra hälften av kriget. En något oprecis uppgift men det måste ju betyda att alla utmärkelser som är märkta med ett nummer ur listan är tillverkade tidigast 1942.

Även uppgiften att tillverkare nr 2 på listan, C.E. Juncker i Berlin skall ha levererat de första riddarkorsen är ju intressant. Dock omärkta till en början.

Med ledning av ovanstående skulle man kunna tidsbestämma riddarkors enligt följande:

LDO-märkta: Tillverkade före 28 oktober 1941.

Omärkta: Tillverkade mellan 1939 och någon tidpunkt under andra hälften av kriget.

Märkta med ett nr: Tillverkade tidigast 1942.
Senast redigerad av 2 vonWrede, redigerad totalt 0 gång.
vonWrede
Inlägg: 479
Blev medlem: tis dec 14, 2010 8:45 pm
Kontakt:

Den falske riddarkorsbäraren

Inlägg av vonWrede »

Den 28 oktober 1941 förbjöds plötsligt försäljningen av järnkorsets riddarkors i privathandeln utan motivering. En förklaring kan vara följande händelse som är så fantastisk att jag återger den rätt detaljerat. Huvudpersonen är Gefreiter (korpral) Adam D., vid krigets början tillhörande 2:a kompaniet, Infanterie-Ersatzbataillon 19.

8 juni 1940 dyker Gefreiter Adam D. upp vid ett reservlasarett i Erfurt, uppgivet symptom gasförgiftning. Under sin tid i armén har han observerat att höga utmärkelser kan medföra vissa fördelar och eftersom han är i stort behov av kvalificerad tandvård försöker han utnyttja detta för att få tandvården betald. (Det måste ha rört sig om ett önskat ingrepp som var så komplicerat och kostnadskrävande så att det inte ingick i den fria militära tandvården). 12 juni köper han helt enkelt ett järnkors andra klass, ett järnkors första klass samt lämplig längd av silvertränsen som underofficerare bär på kragen och axelklaffarna. Den fanns väl som metervara. Påföljande dag informerar han underläkaren dr Peterson att han erhållit järnkorsets första och andra klass samt blivit befordrad till Unteroffizier (sergeant). Som bevis visar han en slarvigt skriven urkund, skriven med blyertspenna. Dr Petersen uttrycker sin förundran över den torftiga urkunden och inget beslut tas om gratis tandvård.

Redan den 14 juni infinner sig Adam D. vid sitt förband, denna gång 1:a kompaniet, Infanterie-Ersatzbataillon 480 i Nürnberg. Han håller masken och låtsas vara Unteroffizier samt innehavare av järnkorsets första klass. . För att styrka allt detta har han fejkat ett intyg, denna gång på skrivmaskin med innebörden att han fått järnkorsets första klass och blivit befordrad på grund av tapperhet personligen av självaste chefen för 289:e infanteriregementet, överste Kessel. Med fejkad underskrift av densamme. Dessutom försett med divisionens stämpel som han åstadkom med hjälp av ett fältpostbrev från regementet. Avtrycket på detta brev var så fett att det gick att göra både ett negativt och ett positivt avtryck. Dessutom har han inköpt en pionjärstormutmärkelse, en infanteristormutmärkelse samt en sårad silver.

15 juni begär Adam en ny Soldbuch eftersom den gamla har "förkommit". Det beviljas och i den nya soldboken skrivs graden Unteroffizier in samt utmärkelserna EK II, EK I, sårad i silver och pionjärstormutmärkelsen.

Högt dekorerade soldater var oerhört populära och uppmärksammade i sina hemstäder. Och ju mindre stad, desto större uppmärksamhet. Så Adam D. skriver den 21 juni till borgmästare Scholl i sin hemstad, Frankenthal, och meddelar att han erhållit järnkorsets första klass. Den imponerade borgmästaren svarar snabbt med en lyckönskan. 5 juli svarar Adam D. och tackar för lyckönskan. Samtidigt drar han en vals om att alla hans tillgångar försvunnit under fälttåget i Frankrike och därför vill han gärna ha en penningsumma från sin hemstad som ersättning...

9 juli besöker han överborgmästare Liebel i Nürnberg och fabulerar vidare. Nu har även hans sex logementskamrater förlorat allt i frankrikefälttåget och alla vill ha ersättning för förlusterna. Överborgmästaren går på valsen och utanordnar 50 riksmark per soldat samt en folkradio till logementet. Till Adams fördel skall sägas att han faktiskt gav en del av pengarna vidare till kamraterna.

Problemet med tänderna kvarstår och den 29 juli kräver han på nytt gratis tandvård av regementet vilket avslås. Då hotar han med att klaga hos arméns överbefälhavare, generalfältmarskalk von Brauchitsch av vilken han personligen skall ha fått järnkorsets första klass. Regementsläkaren rådgör med överordnad läkare som anser att man bör ge patienten gratis tandvård för att slippa obehagligheter men först efter en skriftlig ansökan. När läkarna söker Adam för att meddela detta får dom till svar att denne fått extrapermission för att anmäla sig hos Führern i Berlin!

I augusti dyker Adam upp hos regementsläkaren och ber om ursäkt att han inte har kommit tidigare. Han har nämligen "varit hos Führern och denne har både förlänat honom riddarkorset för hans hjältedåd samt förklarat honom lämplig för befordran till officer". 4 september förfärdigar regementsläkaren en skrivelse till divisionstandläkaren med följande lydelse: "Unteroffizier. D. är riddarkorsbärare, innehavare av pionjärstormutmärkelsen samt såradutmärkelsen i silver. Dessutom är han föreslagen för befordran till officer. I beaktande av hans förebildliga soldatmässiga uppträdande anhålles om att hans tandvård beviljas". . Undertecknat dr Stöhr, överläkare. Ansökan beviljas och det var nog rätt komplicerade tandproblem, alla tänder verkar behöva bytas ut. Det blev besök hos en civil tandläkare. Det viktigaste var emellertid att från och med nu har Adam ett officiellt dokument som beskriver honom som riddarkorsbärare...

11 september beordras divisionen till Frankrike. Adam är inte så pigg på detta och kommer undan genom att skylla på att tandläkarbehandlingen inte är avslutad. 12 september uppsöker han militariaaffären Müller i Nürnberg och köper ett riddarkors med ovannämnda skrivelse som stöd. Han hänger till och med på sig riddarkorset inne i affären... Påföljande dag anmäler han hos kompaniadjutanten att han erhållit riddarkorset på förslag från Führern. Han beskriver målande hur riddarkorset överlämnades av general von Cochenhausen, platsen var Nürnberger Schauspielhaus och närvarande var även Nürnbergs överborgmästare, den ovannämnde Liebel. Att det inte finns någon urkund skyller Adam på att överborgmästaren behöll denna för inramning...

Kompanichefen, Hauptmann Berghammer blir imponerad och ber Adam berätta om sina hjältedåd. Adam fabulerar vidare och berättar att han med 22 kamrater vid Dunkerque tagit en fransk general med hela hans stab tillfånga med viktigt kartmaterial. (Enligt en senare version skall han ha tagit 1200 fångar vid tillfället). Hauptmann Berghammer beviljar omedelbart en extrapermission för tapperhet.

Nytt besök hos Nürnbergs överborgmästare som beviljar 50 RM till "riddarkorsbäraren". Därefter meddelar han sin far via telegram att han är på väg till hemstaden och undertecknar med "Ritter von D...". Vilket var helt felaktigt eftersom innehavarna av riddarkorset inte kallades Ritter (riddare) utan Träger (bärare). 14 september ankomst till Frankenthal och besök hos borgmästare Scholl. Denna gång vill borgmästaren se urkunden men Adam skyller även denna gång på att den är under inramning. Fast denna gång är det självaste divisionschefen som behållit urkunden för inramning. I stället visar Adam den ovannämnda skrivelsen från dr Stöhr som bevis. Borgmästaren går på valsen och erbjuder Adam att skriva in sig i stadens "gyllene bok". Dessutom förbereds ett möte med stadens styresmän varvid ett av stadens torg skall döpas om till "Adam D...-torget". Han skall även utnämnas till hedersmedborgare i staden.

15 september besök hos en fotoatelje i staden för tagande av officiella foton vilket var vanligt efter emottagande av höga utmärkelser. Dessa foton är mycket intressanta och visar att Adam var mytoman och helt enkelt struntade i om han blev avslöjad eller ej. Han tog ju exempelvis en helt onödig risk genom att helt felaktigt kalla sig "Ritter von..."

Järnkorsets alla tre klasser bärs på ett slafsigt sätt på fotona. Andra klassens band sitter i rätt knapphål men är inte spänt, och i bandet hänger ett kors lite löst vilket endast förekom vid utdelningstillfället ute på förbanden. Järnkorsets första klass sitter på rätt plats men är vridet 20 grader åt vänster. Riddarkorset bärs i ett band som inte är spänt vilket gör att korset hänger rätt fult några cm under kragen. Sådana avarter ser man sällan på foton som föreställer "äkta" riddarkorsbärare...

16 september mottagning hos Gauleiter Bürkel och stf Gauleiter Leyser. Pressen är närvarande och foton tas. På dessa foton har Adam hängt på sig alla inköpta utmärkelser plus SA-sportutmärkelsen i brons, vilken var den enda han erhållit på ett hederligt sätt. Alla tre järnkors bärs lika hafsigt och slafsigt som i fotoateljen. På kvällen föredrag i stadens festlokal inför 1200 aktade medborgare, varvid Adam redogör för sina hjältedåd. Fortfarande klädd i underofficersuniform avslöjar han att självaste Führern har befordrat honom till Hauptmann (kapten) samt att han som en särskild hedersbetygelse från Führern blivit utsedd att föra befäl över ett hederskompani vid partidagarna i Nürnberg. Slutligen påstår han att han som enda soldat i Wehrmacht erhållit pionjär- och infanteristormutmärkelsen vid samma tillfälle!

17 september reportage i lokaltidningen om mottagningen hos Gauleitern med bilder. Föredraget återges också samt andra skildringar om Adams olika hjältedåd.

Hur kunde nu alla låta sig luras så grundligt? Adam verkade ju inte bry sig om huruvida han blev avslöjad eller ej. Han tog inte reda på den rätta titeln på en riddarkorsbärare och brydde sig heller inte om att bära utmärkelserna på ett korrekt sätt. Inte ens på foton som återgavs i pressen... Förklaringen är väl att riddarkorset hade ett så högt anseende att det var otänkbart att någon skulle uppträda som falsk riddarkorsbärare... det fanns inte helt enkelt!

När tidningarna utkommer blir emellertid en officer misstänksam och kollar med Berlin. Allt avslöjas omedelbart och Adam grips samma dag, den 17 september 1940.

I februari 1941 faller domen, tio års tukthus samt förlust av "soldatvärdigheten". Det sistnämnda kan låta oviktigt för dagens generationer men var säkert oerhört förnedrande. Adams försvar, att han bara varit ute efter materiella fördelar accepteras emellertid som en förmildrande omständighet! Hade hans avsikt i första hand varit att bättra på sitt anseende som tapper soldat kunde straffet alltså ha blivit ännu hårdare. Det säger en hel del om hur mån man var om att skydda riddarkorsets anseende.

I oktober samma år kom alltså förbudet mot försäljning av riddarkors i den öppna handeln, så nog kan det finnas ett samband...

Januari 1945: Tysklands militära situation är katastrofal med enorma förluster i manskap vid fronterna, och man söker efter män som i någon mån kan fylla ut leden. Den 10 januari hämtas Adam från fängelset, fästningen Germersheim och sätts in som menig soldat i Infanterie-Ersatzbataillon 500, därefter Grenadier-Bataillon 291 som han tillhör till krigsslutet. Han överlevde kriget.
vonWrede
Inlägg: 479
Blev medlem: tis dec 14, 2010 8:45 pm
Kontakt:

Aktuell riddarkorsvariant

Inlägg av vonWrede »

Auktionshaus Andreas Thies bjuder i dagarna ut ett ovanligt riddarkors märkt "2" vilket står för C. E. Juncker, Berlin. Det som gör korset ovanligt är att det är märkt med en stående 2:a. (Vanligtvis är 2:an liggande).

Denna variant skall ha tilldelats dem som erhöll riddarkorset i samband med striderna på invasionsfronten 1944. Som bekant innebär en märkning av denna typ att det rör sig om ett förlänat kors och inte ett som anskaffats privat.

På bilden syns även den gängse silverstämpeln, "800". Både på korset och bandringen.

Denna variant av riddarkorset anses vara så ovanlig att utropspriset är satt till 12000 euro inklusive etui och band trots att skicket inte är det bästa.
Bilagor
Riddarkorsvariant.jpg
Riddarkorsvariant.jpg (311.3 KiB) Visad 13471 gånger
Skriv svar